Här kommer lite tankar rakt av, rakt ner.

Jag tycker om alla hjärtans dag.
Tycker att det är gulligt att det finns en dag som är tillägnad det finaste som finns, kärleken.

Vad jag inte tycker så mycket om är den kommersiella hysteri som råder.
Det är inte ett alternativ att köpa en liten gullig present, utan ett måste!
Allt måste vara så superduperspeciellt den här dagen.
Men helt ärligt; hur speciellt blir det om det MÅSTE vara så?

Jag var precis och handlade på ett stort köpcentra och alltså, menar dom allvar?
 
Shoppen för hårvård var utvändigt smyckad med skyltar där det stod "Du glömer väl inte din käraste".
(min tanke var "eh, näe, jag brukar inte glömma honom i alla fall")

I matvarubutiken stod det uppmaningar om att man borde göra varma mackor eller en färdig kyckling,bara att stoppa i micron,  till den man håller kär.
Helt okej med förslag givetvis, men texten "Överaska din älskade, fixa en middag till alla hjärtans dag" var lite lustig. Han lär nämligen inte bli jätteförvånad om vi äter middag =)
(ja, jag förstår att det inte var så de menade)

Missförstå mig inte nu, jag tycker som sagt om att fira 14/2. Alla anledningar till extramys är bra anledningar.
Vi kommer fira på något sätt!
Men detta kommersiella tjat blir lite för mycket för min smak.
Saker och gester tappar just den 14/2 mycket av sitt värde på grund av denna kommersialism.

Överallt stod det att man ska tänka på sin kärlek
"MISSA FÖR GUDS SKULL INTE ATT VARA KÄR DEN 14/2!!!"

men...

Är man kär så tänker man ju på den personen varje dag... eller?

Jag vet att jag gör det i alla fall!
♡